JS

Nu har jag inte skrivit på nästan en vecka igen, det har varit ganska mycket och när jag väl har haft tiden så har jag inte orkat. Tror att jag har kommit in i lite av en ångest period igen, inte något allvarligt igentligen men ganska jobbigt. Det känns som om allt i livet förändras så mycket för tillfället och jag är inte säker på att jag hinner med att förändras med det, om ni förstår vad jag menar. Jag har fortfarande inget jobb till hösten, som tur är så säger min nuvarande chef att jag antagligen kommer att ha jobb september ut också, men sedan då?
Samtidigt är det en hel del strul i mitt och Isaks förhållande som verligen tar musten ur en för tillfället.
Jag vet att mina bekymmer inte direkt är något att hänga upp sig på i tidernas evighet men de är jobbiga för mig och jag är inte så stark som jag alltid inbillat mig att jag är.

Det finns så mycket jag skulle vilja göra med mitt liv, så många drömmar som jag skulle vilja förverkliga. Felet är att jag bara ser dem som just det, drömmar, något som man vill men som man kanske inte kan nå, så därför stoppar jag undan dem, gömmer dem bakom allt annat som jag "måste" göra just nu. Men det är kanske är helt fel, kanske jag just nu skulle behöva titta närmare på de där undangömda drömmarna och försöka förverkliga en av dem, skulle jag inte må så mycket bättre om jag gjorde det?! Självklart! Så varför kommer jag alltid på en massa ursäkter för att göra något åt situationen, är det rädslan för att misslyckas som sticker in, eller är jag helt enkelt för lat och bekväm? Jag får försöka ta mig i kragen och iallafall försöka förbättra situationen, det skadar aldrig att försöka sägs det ju och det är nog helt sant också. Jag måste bara samla ihop modet och orken för att göra det, det ska väl inte vara så svårt! /Jennifer